Oj vilken dag! Jag har fruktat och längtat efter denna dag sen 18 december och nu plötsligt var den här. Den har dessutom överträffat alla mina förväntningar. Vilket äventyr! Och vad lyckligt lottad jag är som får vara här.
Dagen började hos Scout and Frodo med havregrynsgröt och färska jordgubbar. Jag vaknade upp tidigt som vanligt så 04.30 smög jag ut ur tältet med alla mina saker och gick in i garaget där Mathieu redan stod och packade sin väska. Jag packade väskan utan vatten och mat och vägde den. 9kg. Definitivt lite tyngre än jag tänkt mig. Men så har det tillkommit en del i USA. Sen packade jag i 3 liter vatten och 4 dagar mat och vågen visade 15.3kg. Helt okej faktiskt.
Morgonens bevis på nervositet var att jag satte två damasker på samma ben och tappade bort fodralen till min madrass och kudde. Dagen innan satte en tjej på sig sin skjorta ut och in. Haha. Så kan det gå när man ska vandra till Kanada.
Sen var det dags att åka med bilen till Campo. 17 vandrare var vi som åkte i flera olika bilar. Resan tog lite mer än en timme och man kunde ta på spänningen i bilen. Nervösa skratt, eftertänksam tystnad. Dåliga skämt. Gemenskap.
Solen gick upp under resan till Campo och färgade himlen röd mot bergen i bakgrunden. Väl framme gick vi alla upp till Monumentet och tog tusen bilder. Mathieu, som jag träffade redan i bilen vid tågstation, och jag började gå på leden. Vi hade bestämt oss för att prova om vi har samma tempo och vill gå lika långt. Idag har vi tagit första stegen, sett första ormen, första poison oak, första skallerormen (huuu vad stor och läskig och giftig), första kaninen, första ödlan, tagit första pausen och massa mer 🙂
Det är en snabb inlärningskurva här. Öken är en oförlåtande plats. Giftiga växter, djur, extrem hetta och kyla, brist på vatten. I år är dock ett bra år för att vandra i öknen då de flesta vattenkällor som vanligtvis är uttorkade har vatten. Det för såklart med sig andra utmaningar som mycket snö i bergen och stora floder att vada igenom. Men dit har vi inte kommit än. En kort bit i taget.
Jag och Mathieu träffade många vandrare på vägen och vår initiala plan att börja lugnt med 15km slutade med 25km ända till Hauser Creek. Mot slutet var vi fyra vandrare som kämpade oss ner för sista långa backen ned till tältplatsen. Vi lyckades hitta en ledig plats och slog upp tältet. Vi tvättade av oss lite i floden och fyllde på vatten och lagade middag. Runt sju gick solen ned, men månen lyste så klart att det var ljust ändå. Lyckliga och ömma gick vi och la oss.
Väskan kändes perfekt och störde mig inte alls. Samma med skor och kläder. Allt funkade väldigt bra. Min ryggsäck är väldigt lätt jämfört med andras och jag märker hur andra lider av sin packvikt. So far so good!
Avstånd: 15.37 Miles, 25km
Tid : 07.45-17.15, 9.5h
Skavsår: 0
Skallerorm: 1
Poison oak: en hel del